familjentok

Klockan är bara 20.59 men känns som den är mycket mer. I helgen fyllde jag år, hela 21 år ung är jag nu..:) Min mamma kom hit och gratta mig, och en massa folk från Tommys sida. Haha min mamma och halva tommys släkt.:P Jag är glad för Tildes skull att Tommy har en stor släkt, för annars skulle hon inte ha nån släkt hon heller..

Vardgasrummet är till hälften tapetserat nu iaf, skönt.:) Snyggt blir det. Till helgen ska vi nog till valbo och ikea.:) Ikea gillar man alltid, kan nog tillbringa en hel helg inne i ikeahuset om jag fick. Mådet köpa julklapp till tommy också, sen är man klar med alla klappar, eller nästan iaf..

Börjar bli deprimerad, vet inte hur jag ska lösa det, de går bara inte, finns ingen att prata med. Läste en sak i tidningen för nån dag sen som fick mycket att komma tillbaka, saker som jag förträngt. Fick panikattack och så vidare, inge kul alls. Men vad gör man? Vart ska man vända sig när man varken vet ut eller in längre? Suck! Varför jag? Jag vill bara glömma. Vissa saker kan jag hantera men nu är det nog, det får inte plats med mer, det är redan överfyllt.. Bägaren rinner över och jag står bara helt stilla och tittar på. Saken är den att jag vill inte att det ska vara "så" så därför pratar jag inte om det, därför säger jag det inte högt, har aldrig gjort. För om jag faktiskt skulle berätta så blir det verkligt och det betyder det att jag måste hantera det på nått sätt, men jag orkar inte hantera det, så jag tiger, stänger bort det. Lurar mig själv. Men hela tiden hör jag i skallen vad Martin sa. Att hur man hanterar det beror på vad man har med sig innan.