Pinsamt.
Pinsamt Bjästa kommun och pinsamt bjästaskolan. En ung tjej blir våldtagen av en populär kille, sälvklart kan det inte ha hänt. Det måste ju vara så att tjejen ville bli tillsammans med honom och var med på det, och sen ljuger om våldtäkten eftersom han inte vill vara tillsammans med henne, så måste det ju vara! Killen erkännde t.o.m våldtäkten själv i polisförhör men efter "stöd från allmänheten" tar han tillbaka erkännandet. Hela samhället stöttar han, han får göra demonstration i skolan och prästen tycker han är "stark" och "gör en fin sak" som kommer i kyrkan och ger blommor till alla gamla klasskompisar och lärare och kramar om dom, några timmar senare våldtar han en annan tjej. Men hon måste ju också ljuga, att han är dömd i båda tingsrätt och hovrätt för våldtäkterna är bara bagateller, dna-bevis, vittnen vad betyder det?
Det är ju en snäll och fin kille han måste vara oskyldig. Massvis med vuxna pratar högt om att han måste vara oskyldig, flickorna ljuger.
Jag mår illa över att vara människa, tjejerna som berättade om våldtäkten är otroligt stark, och jag tror att dom måste ha bra stöd hemifrån för dom flesta skulle inte våga berätta. Jag undrar hur många år det kommer ta tills alla vågar berätta. Jag undrar också hur lång tid det kommer ta tills människor inser att en våldtäktsman inte är en snuskig gubbe som ger sig på fulla tjejer i parken på väg hem en sen kväll.
Det är nog bättre att tiga, inte berätta något. Berättar man inte så kommer inte kritisera dig, ingen kommer klandra dig, ingen kommer fråga varför du inte gjorde mer för att stoppa det, ingen kommer anklaga dg för att ljuga. Då kan man gå runt i en liten låtsas värld, skratta lite försiktigt åt dåliga sexistiska skämt, vara vän med alla och framför allt, slippa bli utpekad som ett luder. Tycker jag att det borde vara så? Nej, men det är valet man får göra idag.
Det är ju en snäll och fin kille han måste vara oskyldig. Massvis med vuxna pratar högt om att han måste vara oskyldig, flickorna ljuger.
Jag mår illa över att vara människa, tjejerna som berättade om våldtäkten är otroligt stark, och jag tror att dom måste ha bra stöd hemifrån för dom flesta skulle inte våga berätta. Jag undrar hur många år det kommer ta tills alla vågar berätta. Jag undrar också hur lång tid det kommer ta tills människor inser att en våldtäktsman inte är en snuskig gubbe som ger sig på fulla tjejer i parken på väg hem en sen kväll.
Det är nog bättre att tiga, inte berätta något. Berättar man inte så kommer inte kritisera dig, ingen kommer klandra dig, ingen kommer fråga varför du inte gjorde mer för att stoppa det, ingen kommer anklaga dg för att ljuga. Då kan man gå runt i en liten låtsas värld, skratta lite försiktigt åt dåliga sexistiska skämt, vara vän med alla och framför allt, slippa bli utpekad som ett luder. Tycker jag att det borde vara så? Nej, men det är valet man får göra idag.
Gud
För några dagar sedan var jag på stan, gick och tittade på barnkläder för ovanlighetens skull. Hur som helst då slog det mig att jag har bevis för att det inte finns någon Gud. Och om jag nu skulle ha fel så har jag bevis för att Gud har riktigt bra humor om han finns. Hur jag kom fram till saken? Jag har en son, ger "Gud" mig en son så har han antingen jävligt bra humor eller så finns Gud inte helt enkelt. Stackars Viggo, tänk vilket lätt liv han kunde få om han hade en normal mamma som köper fula mörka tråkiga pojkkläder till han med cars eller batman eller nått coolt!
Men icke då, just nu springer han runt i en rosa/lila pyjamas med ugglor på. Och han är såå sööt.:)
Missförstå mig inte, jag har inget behov av att klä honom i rosa/lila, menn jag har lika lite behov av att klä han i tråkiga dystra kläder. Kommer Viggo vilja ha en tröja med cars en vacker dag kommer han självklart få det. Tilde har ju massvis med "pojk"kläder hon med.
För övrigt älskar han diadem också.:)
Denn helg är man ensamstående.:p igår åkte tommy bort och han kommer inte hem förens söndag igen. Men vi ska nog överleva, hehe. Mysigt att få ensamtid med barnen också.:) Men jag vet inte rikigt vad vi ska hitta på.:P
Nu blir det frukost iaf.
Men icke då, just nu springer han runt i en rosa/lila pyjamas med ugglor på. Och han är såå sööt.:)
Missförstå mig inte, jag har inget behov av att klä honom i rosa/lila, menn jag har lika lite behov av att klä han i tråkiga dystra kläder. Kommer Viggo vilja ha en tröja med cars en vacker dag kommer han självklart få det. Tilde har ju massvis med "pojk"kläder hon med.
För övrigt älskar han diadem också.:)
Denn helg är man ensamstående.:p igår åkte tommy bort och han kommer inte hem förens söndag igen. Men vi ska nog överleva, hehe. Mysigt att få ensamtid med barnen också.:) Men jag vet inte rikigt vad vi ska hitta på.:P
Nu blir det frukost iaf.
Väntar på att tvättmaskinen ska gå klart.
Fy vad trött jag är! Men jag ska hålla mig vaken för att titta på Criminal minds, det är ju ett av alla få program som visas på tv som faktiskt är bra. Har jobbat dag i 2 dagar, 2 dagar! Det känns som att jag har jobbat minst 5 dagar.:P Haha. Dag imorgon med, jag hoppas på en lugnare dag men antar att så blir det inte. Men imorgon kväll ska jag ha filmkväll med Lisa iaf. Trevligt trevligt.
Jag håller på och somnar så jag tror jag rundar av här.
God natt.
Jag håller på och somnar så jag tror jag rundar av här.
God natt.
onsdag
God kväll.
Hatar att vara lite småförskyld, heller riktigt sjuk ett par dagar än att gå runt och vara småförskyld. Är inne på andra veckan av förskylningen nu, men den har däremot ändrats lite så man kan ju hoppas att det kommer gå över snart. Tommy är tillbaka på jobbet, jag jobbar, båda barnen går på dagis. Nu har det verkliga livet börjat. Första haövan av veckan har gått superbra iaf. Hade trevligt besök i måndags och på kvällen fick jag mysa själv med mina guldklimpar. I tisdags var det utelek hemma, sen lämna på dagis för att åka på möte på jobbet. Hämtade på dagis, var hem och lagade mat och sedan myste vi 3 i soffan igen. Ja man kan säga att vardagen flyter på och att det känns helt okej.
Hatar att vara lite småförskyld, heller riktigt sjuk ett par dagar än att gå runt och vara småförskyld. Är inne på andra veckan av förskylningen nu, men den har däremot ändrats lite så man kan ju hoppas att det kommer gå över snart. Tommy är tillbaka på jobbet, jag jobbar, båda barnen går på dagis. Nu har det verkliga livet börjat. Första haövan av veckan har gått superbra iaf. Hade trevligt besök i måndags och på kvällen fick jag mysa själv med mina guldklimpar. I tisdags var det utelek hemma, sen lämna på dagis för att åka på möte på jobbet. Hämtade på dagis, var hem och lagade mat och sedan myste vi 3 i soffan igen. Ja man kan säga att vardagen flyter på och att det känns helt okej.
